Gustaf Bergendorff (1769-1851)

Rin-28Født: 24. april 1769 Åby, Gråmanstorp, Kristianstads län, Sverige
Døbt: 26. april 1769 Åby, Gråmanstorp, Kristianstads län, Sverige
Død : 11. august 1851 Tving, Blekinge län, Sverige
Begravet: 17 august 1851 Tving, Blekinge län, Sverige

Stilling: Guld- og Sølvsmed

Fader: Fill. Magister Petrus Carl Bergendorff
Moder: Johanna Rundberg

Ægtefælle: Ingeborg Christina Jönsdotter Viet: 4. september 1794, Tyske församling, Karlskrona,
Børn: Ingen børn, Blekinge län, Sverige

Ægtefælle: Dorothea Fredrika Estberg Viet: 22. november 1831, Tving, Blekinge län, Sverige
Børn: Guldsmeden Jöns Emanuel Bergendorff Født: 21. februar 1831, Måstad, Tving, Blekinge län, Sverige
Hemmansägare Niels Gustaf Bergendorff Født: 9. juni 1834, Måstad, Tving, Blekinge län, Sverige
Urmager Otto Ferdinand Bergendorff Født: 14. februar 1837, Måstad, Tving, Blekinge län, Sverige

Noter:
Gustaf boede i nr. 86 i Tving.
Gustaf blev indskrevet den 11. juni 1783 ved Lunds Universitet, men fuldførte ikke studierne.
Han giftede sig i den Tyske Församlingen i Karlskrona med Ingeborg Christina Jönsdotter, som var 18 år ældre end sig selv. Ingeborg var 43 år gammel og Gustaf var 25 år gammel.
Brylluppet foregik i den Tyske forsamlings menighed i Karlskrona d. 4. september 1794. Lysningen for vielsen blev foretaget i Listerby.

Mrin-5

Gustavs og Dortheas vielse.

( Uddrag fra kirkebogen i Tving )

Gustaf kom i lære “Gesäll” i 1792 hos Guldsmeden Magnus Lindgren i Karlskrona og blev senere “Kompasmakaregesäll” d. 29. oktober 1803, hvor han 2 dage senere aflagde kontrolprotokol, dvs. fik sine stempler
( Se billedet herunder ).

Kontoll

Den 18. maj 1798 købte Gustaf Bergendorff ejendommen Liwen i Konstapelsgatan nr. 25 i Karlskrona for 250 Riksdaler.

Gustaf Bergendorff fik borgerskab i 1803 (Landsarkivet i Lunds Borgerbog 1737-1809).

Af guld- og sølvarbejder som Gustaf lavede kan nævnes følgende:
En Ske han lavede i 1805 til dr. G. Wirde i Karlskrona, fandtes endnu der i 1967.
En Ske han lavede i 1810 til lektor I. Fehr i Strängnäs fandtes endnu der i 1967.
En Kalk i 1815 til Kristianopels kirke i Blekinge, hvor svogeren virkede som Præst. Den findes den dag i dag og bruges næsten hver søndag i gudstjenesten. Den er utrolig smuk. På kalken er der indgraveret to våbenskjolde og en tekst, der lyder således ” M.F.A.R. åhr 1815 utvidgad med 19 lod silvers tilkökning på då varande kyrkhoherde Carl Ahlströms förstånde”. I bunden er den mærket med stemplerne: To kongekroner, G. Bergendorff, 13.
Et Saltkar i 1815 til direktør Falk Simon i Göteborg fandtes endnu der i 1967.
En Kalk og pat’en i 1816 til Jemjö kirke i Blekinge.
Fundet i bogen Guld- och Silversmeder i Sverige 1520-1850, af G. Upmark.(1925) (venligst lånt af Kunstindustrimuseet).
Han er også nævnt i Paul Wilstadius bog: Guldsmedsämbetet i Karlskrona.

Kalk1815   Kalk1816  Pate1816

Kalk 1815                             Kristianopels Kirke Kalk og pat i Jemjö Kirke i Blekinge

Mantalslängden för Karlskrona 1804.
Gustaf Bergendorff, 1 mand, 1 hustru, han betalte skat efter hvor mange vinduer han havde i sin ejendom og her var 3 vinduer til hvor han betalte 2 shillling for hver. Han havde 1 fick-ur (lommeur) af diverse metal, som han også skulle betale skat af.

I mantalslängden for Karlskrona 1805 havde han købt 3 kvarter, Stuart nr. 48-49 af Bageren Ruth’s barn i 1805, og han havde 16: kvarteret, Liewen nr 25 = Konstapelsgatan 9, indtil 1806.

Hus28                           Hus28a

Stuart nr. 48-49                                                   Konstabelsgatan nr. 9

Gustaf havde sin virksomhed 3 steder i Karlskrona.
Mantalslängd och upgift för Karlskrona stad 1810.
1). I 1810 boede / ejede han i 3. (tredje) kvarter, Stuart (navnet på gaden) i nr 79 = Östra Vittusgatan bag ved gymnasiet købmand..

Her befandt sig Guldsmed Bergendorff 40 år og Ingeborg Christina 56 år, ingen børn. Men Märtha Fredrika Estberg, født 16. august 1824 var fosterdatter hos guldsmeden Bergendorff og hun flyttede i 1835 fra Klockergården til nr. 86 i Tving. I 1841 tog Märtha til Karlskrona, Märtha Fredrika Estberg var guldsmedens Axel Estbergs bror Johan Hindrick Estbergs datter. Også Klockerenken Märtha Rebecka Estberg (født Kullberg) boede hos Gustaf både da han var gift med Ingeborg og med Fredrika indtil hun dør i 1845.
(Dette fandt jeg først underligt, men ved nærmere gennemgang af slægten fandt jeg ud af at det ikke var så mærkeligt alligevel…
Det viser sig nemlig at Ingeborg og Fredrika var kusiner. Deres mødre var søstre, Ingeborgs mor var Ingeborg Kullberg og Fredrikas mor var Märtha Rebecka (født Kullberg). Dvs. de havde samme morfar Andreas Kullberg, så det var herigennem at Gustaf mødte og kendte Fredrika før Ingeborgs død, og derfor kunne gifte sig med hende så hurtigt efter Ingeborgs død).

I 1811 blev ejendommen delt i to og i 1820 blev ejendommen solgt til Klockarsønnen fra Tving, Guldsmeden A. G. Estberg (Fredrikas bror), Estberg ejede også nabo-ejendommen 48-49 kvarteret = Ölandsgatan 26, i 1846. Da A. G. Estberg døde overtog hans arvinger det og ejede det indtil 1886.

Axel Estberg blev senere Gustafs svoger i 2. ægteskab, hvor han efter Ingeborgs død i maj 1831 flyttede til hendes fadergård i Tving og bosatte sig. Gustaf giftede sig nu hurtigt i november 1831 med Fredrika Dorothea Estberg og fik trods sin høje alder 3 sønner (64 år gammel ved første søn) og mange efterkommere som idag mest lever i Sverige, Danmark og USA. Da Gustaf dør i 1851 var børnenes alder følgende; Jöns 18 år och Niels 17 år og Otto 14 år gamle.

Gården på nr. 86 Tving var ejet af en bror til Ingeborg Christina (Gustafs første hustru) og senere af nogle sønner til denne. De døde dog tidligt. Ingeborg havde tidligere været gift med Daniel Malm og havde fået to sønner, men desværre nåede ingen af dem 1-års alderen og heller ikke i ægteskabet med Gustaf Magnus Djursted var der kommet nogle børn. Derfor var det hendes bror, der var arving til gården. I 1840’erne blev gården delt, så halvdelen kom til at være nr. 85 og halvdelen til at være nr. 87. Før ca. 1830 fandtes en kro i Tving, som lå nær Krogbäcken, som rinder gennem byen og som stadig hedder Krogbäcken.
Ejerne til nr. 86, som lå til venstre om bækken, blev til nr. 85, og det som lå øst for bækken, blev til nr. 87.
Bygningerne findes ikke mere, men en del af ladegården skal være noget af nr. 87 (af de gamle ladegårdsbygninger). Mangårdsbyggnaderna försvandt sandsynligvis i midten av 1800-talet.

Ikke oversat fra svensk, en bouppteckning (som er et slags skifte), hvor man kan se hvad Gustaf Bergendorff ejede, da han døde i 1851. Skiftet har jeg fået af min gode ven Lars Nilsson i Rödeby, som kender alle i det “gamle Tving”

BOUPPTECKNING EFTER GULD – OCH SILVERARBETAREN GUSTAF BERGENDORFF
i Tving förrättad den 12 november 1851, ingiven i Häradsrätten den 30 juni 1852.
( Avskriven av Lars Nilsson, i maj 2002 )

År 1851 den 12 november förrättades av undertecknad Nämndeman ( Åke Månsson i Måstad ), med biträde av Kronoskjutsrättaren Jöns Svensson i Måstad, Laga Bouppteckning efter avlidne Guld- och Silverarbetaren Herr G. Bergendorff i Tving, som med döden avled den 11 sistlidne augusti, och som Arvingar efter sig lämnat, med nuvarande Änkan Dorothea Fr. Bergendorff, Född Estberg, sammanavlade barn, sönerna Jöns 18 år, Niels 17 år och Otto 14 år gamla. Till deras rätts bevakande hade på anmodan sig infunnit f.d. Kro- nofjärdingsmannen Nils Nilsson i Måstad. Sedan Änkan blivit åtvarnad, att boets tillgångar uppgiva så, att uppgiften kan med ed bekräftas, om så skulle påfordras, så företogs  förrättningen i följande ordning, nämligen :

Guld
1st. Fingerring med röd sten

Silver
1.st. Sockerfat väger 10 lod, 1st. Snapskanna väger 5 lod, 1st. Snusdosa väger 10 1/4 lod.
1st. Bägare väger 2½ lod, 1st. Tesil väger 7/8 lod, 1st. Gräddsked väger 2 1/4 lod,
6st. Matskedar väger 17 3/4 lod, 4st. Matskedar väger 15 3/4 lod, 6st, Teskedar väger 6 1/4 lod,
2st. Teskedar väger 1 3/4 lod, 1st. Förläggssked av något silver.

Koppar
5st. Kittlar, 1st. Köttkittel med lock, 1st. Köttkittel med järnfötter, 2st. Skaftpannor, 2st. Spannar,
1st. mindra Kruka, 1st. Spruta, 1st. Tratt, 1st. Sil, 1st. Kaffekittel, 1st. Munkpanna, 1st. Nattpotta,
Malm och Mässing, 1st. Mortel med stöt, 3st. Ljusstakar, 1st. Strykjärn, 2st. Täckfat, 1st. Ask.

Glas och Porslin
1st. Lanterna, 1st. Ställ med 4 flaskor, 5st. Flaskor halvstops, 5st. Dricksglas, 27st. Diverse glas,
1st. Spillkum större, 1st. Spillkum mindre, 1st. Glasbunke, 3st. Stekfat, 1st. Lock, 18st. Tallrikar flata,
9st. Tallrikar djupa med gröna kanter, 2st. Tekoppar, 1st. Flaska, 2st. Tallrikar.

Tenn
1st. Terrin, 4st. Fat djupa, 2st. Matfat, 10st. Tallrikar, 6st. Ljusstakar.

Järn – och Träsaker
2 st. Yxor, 1st. Gryta rymmer 8 kannor, 1st. Gryta mindre, 3st. Stekplåtar, 1st. Vattenså, 2st. Baljor,
1st. Kärna, 1st. Spann, 2st. Åttingar (Förvaringstunnor), 1st. Sillfjärding (Liten tunna), 1st. Hackekniv,
1st. Skoffa.

Möbler
1st. Byrå av mahogny, 2st. Byråer av ek, 1st. Byrå av al, 1st. Salsbord, 1st. Bord mindre av al,
1st. Bord mindre av ek, 1st. Bord gammalt av ek, 1st. Verkstadsbord, 6st. Ryggstolar oljemålade,
3st. Ryggstolar omålade, 2st. Sängar, 1st. Sittsoffa, 1st. Dragsoffa, 1st. Spegel större med förgylld ram,
1st. Spegel mindre, 1st. Toilettspegel, 1st. Väggklocka, 18st. Tabalåror.

Sängkläder och linne
1st. Fjäderbolster med rödrandigt var, 1st. Fjäderbolster med blårandigt var, 1st. Fjäderbolster med var,
1st. Fjäderbolster med gulrandigt var, 1st. Fjäderbolster grönrandigt, 1st. Fjäderbolster gammalt blårandigt,
1st. Fjäderbolster med vitt linnevar, 1st. Fjäderbolster rödrandigt, 2st. Fjäderbolster med yllevar,
1st. Fjäderputa rödrandig, 1st. Fjäderputa blårandig och flammig, 2st. Fjäderputa med yllevar,
5st. Fjäderputa med linnevar, 3st. Fjäderputa grårandig, 1st. Fjäderputa grönrandig, 1st. Sticketäcke grönrandigt,
1st. Sticketäcke blårandigt, 4st. Sticketäcken gamla, 10par Lakan, 5st. Lakan grova,
3st. Borddukar av dräll, 2st. Borddukar grova, 17st. Servetter, 27st. Örngottsvar, 3st. Rullgardiner,
3st. Gardiner rödrandiga,2st. Gardinkappor rödrandiga, 6st. Gardinkappor gamla,

Anm: Den avlidnes gångkläder, som voro av ringa beskaffenhet , upptogs I värde till … 8 RD

Änkans (Ingeborg) obetydliga gångkläder översågs och värderades till …12 RD

Kreatur
1st. Sto brunt, 1st. Fölsing svart, 1st. Ko röd ” Kejsarinnan “, 1st. Ko brokig ” Stjärna “,
5st. Får, 1st. Bagge, 1st. Galtkutte vit, 1st. Sogris vit.

Åker – och Körredskap
1st. Enbetsvagn med häck och åkesäte, 1st. Arbetsvagn gammal, 1par. Kälkar nya, 1st. Schäskorg gammal,
1st. Harv, 1st. Årder, 1st. Sandkista, 1par. Skacklar, 1st. Fotsäck gamma, 2st. Selar och betslar gamla,
1st. Skottkärra utan hjul, En del skacklar

Diverse saker
Omkring 50 skålpund råghalm
1st. Vävstol med tillbehör, 2st. Kistor, 2st. Spinnrockar, Väv-vinda, harpa och bobiner, 2st. Kardor gamla,
3st. Navare gamla, 1st. Paraply gammalt, 1st. Skäppemål (= måttet skäppa), 1st. Baktråg, En del järnskräp,
1st. Fårskinn oberett, 1par. Glasögon, 1st. Kornkvarn, 1st. Kaffekvarn, 1st. Skåp i köket, 1st. Kista gammal,
1st. Tavla, 1st. Säte, 1st. Hackelsekista, 2st. Knivar (troligen för hackelse), 1st. Kista, gammal, 1st. Äska,
1st. Brädspel gammalt, 12st. Stolar gamla, 2st. Kolspannar, 2st. Tekittlar, 1st. Sockermått av bleck,
1st. Tekanna av lera, 1st. Bibel gammal, 1st. Postilla av Ekman, En stor del gamla diverse böcker,
2st. Säckar gamla, 1st. Täcke kort, 1st. Betsman av järn, 1st. Alnmått, 4st. Korgar med skräp,
En del guldsmedsverktyg av ringa beskaffenhet, 2par. lösa Fönster, 1del. Gödsel, En Inhusbyggnad 28 alnar lång,
9 alnar bred. Ett Tillbygge på norra änden. Ett Tillbygge på södra änden. En Uthuslänga, 20 alnar lång, 9 alnar bred.

Sterbhusets Fordringar
1. Av Tunnbindaremästaren Johan Elmquist i Carlskrona enl. Köpebrev den 7 juni 1849 …700 RD
Ränta å 5 procent från den 2 sistlidne oktober till Boupp- teckningsdagen…4 RD
2. Av Kammakareänkan C. H. Bredenberg i Carlskrona enl. Köpebrev Den 15 sept. 1845 resterande köpeskilling 110 RD 32s
Obetalda räntor av de gjorda avbetalningarna…………………49 RD 45s

Sterbhusets Skulder
1. Till Handlanden F.H. Westerdal i Carlskrona…33 RD 45s
2. Herr Prosten J.G. Malmquist i Tving. Kapital…30 RD
Ränta därå till Bouppteckningsdagen…1 RD 12s
3. Nämndemannen Åke Månsson i Måstad enl. Sedel den 11 Augusti 1851. Kapital….45 RD
R. änta från dato till Bouppteckningsdagen….32s
4. Lantjägmästare Lindblom för spannmål…36 RD
5. Bonden Abram Olsson i Emmeryd…1 RD 24s
6. Kyrkvärd Håkan Nilsson i Tving enl räkning…5 RD 10s
7. Avlidne Gårdman Abram Pehrssons sterbhus enl köp den 2. oktober 1850, resterande Kapital…10 RD 27s
Ränta från den 25 sistlidna mars…19s
8. Likstol till Herr Prosten och Klockaren…12 RD
9. Bouppteckningsarvode å 1 procent…17 RD 28s
10. Värderingsmannen… 1 RD 24s
11. Inregistreringsarvode…4 RD 24s
12. Lösen för 2 renskrivna ex. av Bouppteckningen….4 RD
13. De fattigas andel, 1/8 procent…2 RD 8s 9rst
14. Charta Sigillata…3 RD 24s
15. Torparen Nils Carlsson i Kulleryd fordrar enl Testamente upprättat den 21. april 1840 till hans nuvarande hustru
Charlotta Pettersdotter från Tving på…166 RD 32s

Sammandrag av Bouppteckningen

Summa Tillgångar…1746 RD 4s
Avgår Skuldsumman med…376 RD 16s 11 och en halv rst Således en Behållning av…1369 RD 35s 1/2 rst Rgs

Några handlingar fanns inte i sterbhuset, som anses nödiga här intaga.
Att mitt och min avlidne mans bo är redeligt uppgivet, det intygas under edelig Förbindelse.
Härvid varit närvarande å de omyndigas vägnar, erkännes med våra underskrifter.
Sålunda boupptecknat och väärderat

Åke Månsson Jonas Svensson

Sedan bouppteckningen sålunda var avslutad, så tillkännagav änkan i samråd medden tillkallade kuratoren, att hon avstår skifte i boets tillgångar i persedlar, Utan i stället förkllarar hon, att hon låter å offentlig auktion försälja sina i boet, Gemensamt med arvingarnas, och behällningen, sedan skulden först bliver gott- Gjord, skiftas emellan henne och hennes 3 söner, så att änkan erhåller 1/3 och de 2/3. Dock förbehåller änkan sig rättighet, att uti persedlar få först uttaga sin enligt lag tillkommande del, som uppgår till 87 RD 16s 6 rst Rgs, varförutan nu gåvo av arvingarnas behållna lott vid slutlikvid änkan tillskiftas:

I fördel uttogs följande persedlar, näml: 1st. Förläggsked, 1st. Kopparkittel, 1st. Skaftpanna, 1st. Kopparspann,
1st. Koppartratt, 1st. Strykjärn, 9st. Tallrikar av porslin, 2st. Tekoppar, 1st. Kaffeflaska, 1st. Bord,
1st. Bord av ek, 1st. Sittsoffa, 2st. Bolster, 4st. Putor blårandiga, 2st. Sticktäcken, 2par. Lakan,
Änkans gångkläder, 1st. Vävstol, 1st. Baktråg, 1st. Skopa, 1st. Kaffekvarn, En del små guldsmedsverktyg,
1st. Puta, 1st. Kaffekittel, 2st. Flaskor, 1st. Glas.

Summa 87 RD 16s

Härmed förklara vi oss å ömse sidor nöjda, det erkännes Tving den 14 november 1851

Som vittne underskriver Åke Månsson A. Isaksson, i Tving

Gaard

“Klockergården” i Tving – blev bygget omkring 1762.